Idag anmäls allt fler våldsbrott av utsatta kvinnor. Det beror inte bara på att våldshandlingar i Sverige generellt har ökat utan också på att kvinnor idag i allt större utsträckning vågar anmäla.

Det mest förvånande i statistiken är att de flesta våldshandlingar sker i hemmet.

"Jag har aldrig glömt vem jag var, jag har bara låtit det sova. Kanske hade jag inget val, bara viljan att finnas kvar."

Så låter några textrader från den starka Gabriellas sång ur filmen Så som i himmelen. Helen Sjöholm gestaltar kvinnan som blir misshandlad av sin man gång på gång, men som till slut lyckas ta sig ur den destruktiva relationen. Många kvinnor kommer inte så långt. Var tredje vecka dödas en kvinna i Sverige av en man som hon har en nära relation till.

Lika inför lagen
Kvinnor och män har blivit lika inför lagen. Så har det inte alltid varit. Under 1200-talet införde Birger Jarl kvinnofridslagarna som innebar att män kunde straffas med fredlöshet om de våldtog eller rövade bort kvinnor. Detta gällde enbart kvinnor från andra familjer än den egna. Kvinnorna skulle inom hemmets väggar skyddas och kontrollerades av sina manliga familjemedlemmar. Kvinnan har i historien länge varit beroende av män och detta kan vara en av anledningarna till att det dröjde länge innan lagar mot våld inom familjen blev aktuella. Först 1965 kom en lag mot våldtäkt inom äktenskapet. Det kan tyckas sent, men Sverige var faktiskt först i världen.

Kvinnosyn och våldtäkt
Efter lagändringen 1965 började synen på kvinnans sexualitet ändras. Tidigare hade hon kunnat krävas på sina "äktenskapliga plikter". Nu kunde hon själv bestämma över sin kropp och sin sexualitet. Än idag är dock kvinnors sexualitet tabubelagd och svårhanterlig. Det blir extra tydligt vid våldtäktsmål. Flickor och kvinnor beskrivs i rättsprotokoll extra tydligt vad det gäller kläder, alkoholintag och sexuella preferenser. Saker som egentligen inte har någon betydelse för fallet. Killar och män beskrivs inte alls på samma sätt.

Ny lag
Rättssalen under ett våldtäktsmål är också känd som den andra våldtäkten för de kvinnor som blir utsatta. Många känner sig tveksamma till att anmäla. Men, från och med den 1 april i år gäller en ny sexualbrottslagstiftning. Våldtäktsbenämningen har sänkts och det innebär bland annat att de allvarligaste fallen av sexuellt utnyttjande nu också kommer att bedömas som våldtäkt. Även begreppet grov våldtäkt har sänkts.

Idag
Fler och fler kvinnor vågar idag anmäla våldsbrott. Trots den ökade anmälningsstatistiken finns det ändå ett stort mörkertal. Brottsförebyggande rådet har undersökt och uppskattar att så lite som 25 procent av det våld som sker i nära relationer anmäls. Ändå ligger kvinnomisshandel idag under allmänt åtal, det vill säga att det inte behöver vara kvinnan själv som måste polisanmäla. Denna ändring kämpade de kvinnojourer som bildades under 1970-talet starkt för. Dessa är idag väl etablerade i samhället och arbetar ideellt med att hjälpa kvinnor.

Skribent: Maria Bengtsson

Diskussionsfrågor:
Vad kan man göra för att minska våld mot kvinnor?

Källor:
Brottsförebyggande rådet, 2005-05-15
Regeringen, 2005-01-15
Heimer, G & Posse, B, red (2003) Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar
Wennstam, K (2002) Flickan och skulden - En bok om samhällets syn på våldtäkt

Läs mer på Polisens webbplats

Läs mer bland våra boktips om boken Kort kjol

Utskriftsversion av denna sida

Till toppen av sidan